Mangrovetr?dets r?tter liknar blodk?rl. L?ngs kusten vid Cispatábukten i colombianska Córdoba breder de ut sig ?t alla h?ll, ?msom ovanf?r, ?msom under Karibiska havets salta vatten. Ett antal kanaler har bildat en "arteriell motorv?g" som utmynnar i Sinúfloden, med enkelfiliga passager in i och ut ur mangroven d?r fiskare och skogshuggare p?b?rjar dagens arbete.

"Just nu arbetar m?nga m?nniskor med att ?ppna upp kanaler f?r att uppr?tth?lla vattentillf?rseln", s?ger Luis Roberto Canchila Avila, ordf?rande i Asoamanglebal, den f?rsta ideella mangrovef?reningen i San Bernardo del Viento i Córdoba. "Eftersom det ?r sommar f?r?ndras vattenfl?det p? vissa st?llen, och d? f?r fisken syrebrist och d?r." Det ?r en k?nslig balans: f?r mycket flodvatten eller f?r lite saltvatten kan bli f?r?dande f?r mangroven.

Mangroveskogen utg?r sedan gammalt en livlina f?r Colombias kustsamh?llen. Den skyddar dem fr?n stormv?gor och f?rser dem med mat och virke. Den utg?r ?ven en livlina f?r resten av v?rlden, eftersom den tar upp kol fr?n atmosf?ren och lagrar det l?ngt nere i havsbottnen i hundratals ?r. Studier har nyligen visat att mangroven kan lagra upp till tio g?nger mer kol per hektar ?n skog p? land.

Samtidigt hotas dess existens av tjuvfiske, sk?vling och illegalt vattenbruk i kombination med klimatf?r?ndringar. "M?nga ligor ?r verksamma i mangroveskogen”, s?ger Luis Roberto Canchila Avila. "De varken k?nner till eller bryr sig om de skyddsinsatser som g?rs." Conservation International uppger att n?r mangroveskog och andra kustn?ra ekosystem skadas eller f?rst?rs, sl?pper de ut kolet som varit bundet d?r i ?rhundraden till atmosf?ren i form av v?xthusgaser. Organisationen bed?mer att utsl?ppen fr?n f?rst?rda kustn?ra ekosystem kan uppg? till hela en miljard ton CO₂ per ?r.¹ Det ?r lika mycket som de samlade utsl?ppen fr?n bilar, bussar, flygplan och fartyg i USA ?r 2017.

Den h?r fuktiga och soliga aprilmorgonen ?r det lugnt i Cispatábukten, s?n?r som p? n?gra lokala fiskare som med vatten upp till midjan kastar ut sina handv?vda n?t. Conservation International och Invemar Research Institute samlar h?r in jordprover f?r analys av inlagrat kol i sediment under vattenlinjen, s? kallat bl?tt kol. De tv? organisationerna utformar tillsammans med Omacha Foundation en kolinriktad finansieringsmodell f?r fr?mjande av skydd och restaurering av mangrove i regionen, i samarbete med den lokala myndigheten f?r milj?skydd (CVS) och boende i omr?det.

I samband med Apples GiveBack-kampanj, p? Jordens dag 2018 inledde f?retaget ett samarbete med Conservation International om att skydda och restaurera den 11?000 hektar stora mangroveskogen vid Cispatábukten, som under sin livstid f?rv?ntas binda en miljon ton CO2. Vid Global Climate Action Summit som h?lls i Kalifornien i september f?rra ?ret understr?k Lisa Jackson, direkt?r f?r Environment, Policy and Social Initiatives p? Apple, vikten av dylika skydds?tg?rder. "De h?r skogarna ?r s? viktiga eftersom de ?r ett av naturens fr?msta redskap i kampen mot klimatf?r?ndringarna", sa hon. "Globalt sett har vi f?rlorat h?lften av v?rldens mangroveskogar sedan 1940-talet, s? det ?r p? tiden att vi b?rjar bevara och skydda dem."

Conservation Internationals projekt ?r det f?rsta i v?rlden som fullt ut kvantifierar bl? kolkrediter s?v?l i tr?den som i jorden, och kommer att tj?na som modell f?r dels uppskalning av kolupptag i globala mangroveekosystem och dels minskning av utsl?pp fr?n avskogning av dessa omr?den.

"Vi g?r i br?schen f?r den h?r nya v?tmarksmodellen", s?ger Maria Claudia Díazgranados Cadelo, marinbiolog och direkt?r f?r Marine and Community Incentive Programs p? Conservation International. "Vi m?ste bli b?ttre p? att m?ta inlagrat kol i mangrovens jordkomponent. Andra metoder anv?nder sig enbart av biomassan ovan mark och tar knappt h?nsyn till jorden, som f?r mangrove och andra kustn?ra ekosystem utg?r det huvudsakliga kollagret."

Runt omkring bukten bor flera hundra familjer som livn?r sig p? mangroven. Dessa mangleros ing?r i ett n?tverk av lokala ideella mangrovef?reningar med syftet att bevara och skydda s?v?l mangroveskogen som samh?llena som lever av den.

I grannstaden San Antero arbetar Cispatá-bon Ignacia de la Rosa Pérez p? Independent Mangrove Association. Hon hanterar relationerna mellan lokalsamh?llena och de ideella organisationerna. "Jag ?r praktiskt taget f?dd i mangroven", s?ger hon. "N?r jag var liten b?rjade jag leda expeditioner in i skogen och utforska livet d?r. Jag visste inte att jag var en ledare, men alla f?ljde mig. Det var s? jag b?rjade leda r?relser."

Sedan 1976 har Ignacia de la Rosa Pérez samlat in or?kneliga data om mangroven, d?ribland information om djurlivet, mangrovens h?lsa och kanalerna som genomkorsar den. P?rmar med kartor och ing?ende analyser av mangrovebest?ndet fyller tv? bokhyllor i hennes hemmakontor. Hon hade den st?rsta samlingen data om regionen redan innan Cispatábukten klassificerades som marint skyddsomr?de (kriterierna f?r detta ?terfinns ocks? i n?gra av hennes p?rmar).

"Vi s?g hur flodmynningen f?r?ndrades", s?ger Ignacia de la Rosa Pérez. "Vi s?g de ekologiska processerna f?r?ndras, fr?n djur till skog. F?r?ndringarna skedde ?verallt, och s? sm?ningom hade en mangroveskog som legat d?r i tre- eller fyrahundra ?r flyttat upp p? land, s? med tiden b?rjade folk att livn?ra sig av den."

Ignacia de la Rosa Pérez erinrar sig att lokalbefolkningen brukade s?lja allt som var g?ngbart: virke, bark, fisk och krabbor. En lokal politiker tyckte att deras arbete var att betrakta som ekologisk rovdrift, vilket gjorde Ignacia de la Rosa Pérez uppr?rd. Man p?stod att mangrovearbetarna f?rst?rde tr?den genom fisket och avverkningen, men tr?den var ?nd? redan s? gott som d?da.?

"N?r jag var tre ?r brukade vi t?vla om vem som kunde hitta det st?rsta begravda tr?det", s?ger Ignacia de la Rosa Pérez. "Mangroven hade f?rsvunnit, kanske p? grund av salthalten eller f?r att bifloderna hade sinat. Den erfarenheten resulterade i handling 1992, d? jag tog med mig mangrovearbetarna till saltgruvorna. De gr?vde i jorden med h?nderna och med sina spadar. De drog upp tr?det f?r att bevisa att de inte hade huggit ner det."?

Dessa bevis lade grunden f?r ett l?ngvarigt samarbete mellan lokalsamh?llet och CVS som gett upphov till ett antal metoder f?r h?llbart bruk av mangroven. En av metoderna ?r cirkulationsbruket, som inneb?r att arbete bara f?r ske i ett visst omr?de i taget s? att varje zon f?r tid p? sig att ?terh?mta sig och v?xa.

"Vi har b?rjat tala ett nytt spr?k", s?ger Ignacia de la Rosa Pérez, "en blandning mellan ingenj?rernas och vetenskapsm?nnens spr?k och det lokala folkets spr?k. Det har gjort att vi har kunnat v?xa och komma dit d?r vi befinner oss idag."

I San Antero, fyra mil ?ster om San Bernardo del Viento, hanterar Luis Roberto Canchila Avila p? organisationen Asoamanglebal en liknande relation mellan samh?llet, lokala organisationer och lokala myndigheter. Han samordnar h?llbar avverkning och r?jning av mangroven f?r att uppr?tth?lla vattentillf?rseln. Han utf?rdar ?ven tillst?nd att avverka virke och s?lja det som byggmaterial. "Vi tar fr?n mangroven men vi bevarar den ocks?", s?ger Luis Roberto Canchila Avila. "Om vi hittar ett omr?de med v?ldigt f? tr?d s? f?rst?r vi att det beh?ver rehabiliteras och ?terh?mta sig. Vi l?ter det omr?det ?terh?mta sig, s? kommer det snart fler tr?d."

"Vi k?nner omr?det och vattenst?ndet i floden, s? vi kunde hugga utan n?gra tekniska f?rkunskaper, tack vare att vi s?g hur det gick till n?r vi v?xte upp", s?ger Canchila Avila. "Idag kombinerar vi CVS tekniska kunskap med v?r erfarenhet."

Canchila Avila, Rosa Pérez, Díazgranados and a team of marine biologists and Luis Roberto Canchila Avila, Ignacia de la Rosa Pérez, Maria Claudia Díazgranados Cadelo och ett team av marinbiologer och milj?aktivister g?r tillsammans i br?schen f?r dessa bevarande?tg?rder. Utan mangleros kunskap och erfarenhet hade det knappast varit m?jligt att bevara mangroven.?

"De ?r v?r h?gra hand i arbetet f?r bevarande", s?ger Maria Claudia Díazgranados Cadelo.

Mellan m?nniskorna i Cispatábukten och mangroven r?der en djup gemenskap. Varje ?r h?lls en ?snefestival under Heliga veckan f?r att p?minna om skogens och folkets gemensamma r?tter. Baserat p? en biblisk s?gen, ?terber?ttad genom en lokal marionettspelare, b?rs en man av av maskerade ?snor till stadens torg, d?r han d?ms till d?den f?r sina brott och uppmanas att l?sa upp sitt testamente. Det lyder ungef?r s? h?r: "Till mangrovens folk testamenterar jag mangroven."